Idag fyller Lowe hela tre år! Klockan 19.10 i kväll föddes han med en väldans fart (på en krystvärk) efter 55 minuters intensivt värkarbete, för exakt tre år sen. På alla mina barns födelsedagar blir jag nostalgisk och tänker under hela dagen vart i skedet av förlossningen jag befann mig. Vesa fattar inte riktigt set där och tycker mest att jag är fånig... Han säger att "så kan man inte tänka". Varje barns födelsedag är deras födelsetid något speciellt för mig, det blir på något sätt som om att jag måste stanna upp en stund för att återuppleva känslan av att de landade på mitt bröst och lyckan var total! Det hjälper mig att också uppskatta dem mer och att verkligen komma ihåg att inte ta dem för givet.
Enligt mig är verkligen att föda barn ett riktigt mirakel och om jag hade möjlighte hade jag kunnat göra det tusen gånger om. Smärtan för mig är endast den kraft som får kroppen att driva ut barnet, jag kan t.o.m helt ärligt säga att jag tycker den är häftig trots att jag är mitt inne i den. Så kände jag givetvis inte första gången, då tyckte jag att det var det värsta i mitt liv och jag kunde inte för mitt liv förstå hur man kunde göra om det gång efter gång. efter Sebastians förlossning, som jag klarade utan bedövning, ändrade jag helt uppfattning och började "exprimentera" med mina andra förlossningar för att se om man kunde göra dem annorlunda. Jag liksom fokuserade mer på kroppens arbete. Att föda är ett fantastiskt under, därav mitt val av framtida yrke!!
Nu ska jag ut i köket och göra frukst till in familj! Lowe sover än och vi har hunnit dekorera med ballonger och serpentiner, han blir nog förvånad när han kommer ner. Efter frukosten ska han få sin present - en cykel! Han kommer nog bli mäkta glad!
På återseende! Ha en underbar dag!
1 kommentar:
Hejsan
Grattis till 3 åringen i huset. Vilka fina presenter han fick. Jag känner igen mig på varje ord du skriver, känner igen mig själv. Jag tänker oxå tillbaks då barnen föddes på deras födelsedagar. Min dröm är att oxå bli barnmorska, jag har oxå exprimenterat som du hihih vid förlossningarna . Det är så fantastiskt att möta varje värk och lyssna till sin kropp. Vide kom efter 22 efter min första värk . BM hann fånga han i förklädet hihih Det går alldeles för fort för mig då de sätter igång mig, men skönt är det ju för man vill ju gärna träffa sitt mirakel så fort som möjligt. Det är rätt kul att se tillbaka på alla förlossningar, när jag födde mitt första barn så var det som att alla andra runt mig födde mitt barn , när jag födde mitt andra barn så kände jag verkligen att jag var den som födde. Jag fånga varje värk liksom. Skulle vilja bli en sån där Doula eller va det heter som är med och stöttar på en förlossning. Mitt andra barn blir 15 år nu och jag kommer som du tänka tillbaka då jag födde han. Och få en tår som rinner ner på min kind av alla mina minnen av förlossningen och den stora glädjen att få va hans mamma. Lycka till med studierna, du kommer bli en toppen barnmorska ! Ha det så bra!
Skicka en kommentar