19 januari 2010

Jag slits i stycken!

Mina tankar snurrar i mitt huvud och jag får ingenting på plats! Det känns som om jag slits mellan olika alternativa beslut, trots att jag egentligen vet svaret på det jag slits emellan. Jag känner mig liten, liten som en tonåring, eller ännu värre- som en treåring som desperat försöker greppa vad den vuxna världen vill och samtidigt försöka bli självständig. Det låter snurrigt, men det är just det det är! Jag vet ingenting, ingenting förutom hur jag vill leva mitt liv! Jag måste bara ta ett beslut och hålla fast vid det. Att det ska vara så svårt....

1 kommentar:

Carro sa...

Blunda och stanna upp en sekund... följ ditt hjärta! Kram