Fångad av en stormvind

Som inläggsrubriken lyder, är det just så det har kännts de senaste dagarna då jag vart frånvarande. Det har varit några känslomässigt jobbiga dagar och bloggandet är det som tyvärr blivit lägst prioterat. Dock var gårdagen en aning muntrare. Jag hade besök av en av Williams innebandykompisars mamma. Vi skulle först vara tre, men sjukdom kom i vägen och trion blev två. Istället för att laga mat som planerat, åt vi tacobuffé på Kallfors kök, det kan jag varmt rekommendera!!! Vi kom hem proppmätta och satte oss med vin, cider, Bacardi Razz, musik och pratade om lite allt möjligt. När maten sjunkit lite blev det ost och kex, det var gott! Det blev en lugn kväll med lite småprat, en sån där tjejkväll med "prata- tills-vi-somnar". Såna borde man ha betydligt oftare!

Nu börjar melodifestivalens "Andra chansen", många bra bidrag som ex Amy och Sarah, Star Pilots hoppas jag verkligen åker ut! En klar ren kopia av Star Pilots (!!?) "Feel the heat in the night", som jag tidigare nämnt....

Hur kan man va så dum?

I morse tog jag och barnen lite sovmorgon och åt frukost hemma istället för på dagis. Väl påväg till dagis vid nio glömde jag bort att tanka, vilket var väl behövligt. Eftersom jag ändå skulle till Granngården som ligger vid syd tänkte jag att jag lika gärna kunde tanka på Jet som ligger där i närheten, sagt och gjort. Lämnade av barnen och åkte på motorvägen. När jag kommit halvvägs körde jag om en långtradare som sölade framför mig, jag hade trots allt lite bråttom att hinna med lite ärenden och äta lunch innan skolan. Precis i omkörningsfilen försöker jag gasa för att få upp hastigheten, men inget händer! Eftersom jag "visste" att jag hade åtminstone liiite bensin, tänkte jag inte ens tanken att det kunde vara orsaken. Som tur var kom jag förbi långtradaren och kunde svänga in mot kanten, tanken var såå tom att bilen lagt av! Där stod jag mitt på motorvägen, stressad och nu också av att man kände hela bilen skaka av alla långtradare som dundrade förbi. Skulle detta bli min sista tid i livet?! Nja, så farligt var det inte. Vesa (räddaren i nöden) kom efter en halvtimme och fyllde på tanken så att jag kom iväg igen! Det var min morgon....

Hade faktiskt en tanke om att gå ut och fota läget, men då kanske risken funnits att jag åkt in?! :-)

Gääääsp!

Nu är jag trött!!! Åkte och hämtade Vesa och barnen vid fyra och var hemma igen vid 16.45, sen dess har jag praktiskt taget stått i köket hela tiden. Först skulle middagen lagas (köttfärsbiffar och potatis med kantarellsås), därefter skull disken tas om hand. En liten paus med att lägga barnen och sen tillbaka till spisen igen för att baka bullar till gruppträffen i skolan i morgon. Av någon anledning fick jag inte alls ut så många bullar som jag brukar på en sats, så det var bara till att baka en till efter att den första var klar. *suck*

Nu sitter jag här och längtar till sängen, samtidigt som jag är väldigt glad över att inte behöva skriva prov i morgon!:-) God natt mina vänner!

Lite lättare

Nu känns det lite lättare, fick prata av mig lite vilket var skönt! Dock är det långt i från bra, men jag hoppas att det kommer att gå åt rätt håll.

Just nu sitter jag med min inlämningsuppgift i Psykologi, det är ett mycket intressant ämne! Tyvärr så har motivationen inte legat på topp och pga alla sjukdomar har pluggandet blivit lidande, så den känns inte hundra, men ett VG duger väl det med?! Konstigt nog blir man på något sätt missnöjd när man legat på topp ett tag och det plötsligt inte går riktigt som man vill. Min ambition från början var VG och kanske några MVG, men nu duger inget annat än MVG. Det har tom blivit så att det ibland känns som om att jag inte riktigt behöver kämpa för betyget, vilket iofs också kan bidra till min tappade motivation. Det känns som om att betyget dukas fram på silverfat om ni förstår? Jag tror att jag fungerar så i det stora hela i livet, att jag liksom behöver lite motstånd för att bli sporrad! Det har t.o.m varit så i kärlekslivet, jag måste få kämpa för "bytet" för att fortfarande känna hunger... Sedan kan det ju självklart kännas underbart att bli uppmärksammad också, men det får inte bli för mycket av det goda i början!:-)

Hur är det för er?!

Grrrrr....

Är sååå irriterad! Känner verkligen att musten håller på att gå ur mig... Fasaden håller på att rivas ner och jag orkar snart inge mer. Ska bli skönt att få prata av sig lite idag!

Morgonfynd!

I morse efter att jag hade lämnat barnen på skola och dagis åkte jag förbi Coop en sväng. Lowe behöver nya vinter skor, då han i morse sa att hans nuvarande var trånga. Väl inne i affären hittade jag ett par kängor som det var halva priset på, dvs 149:-. Framme i kassan knappade kassörskan in 75:-, vilket jag anser vara rena fyndet!!! Därför sprang jag återigen in i affären och tog ytterligare ett par till Mio. Jag tog en storlek större i hopp om att de kanske räcker nästa år med!:-)

Kalas och läkarbesök

Idag hölls det barnkalas för William! Han hade bjudit tio stycken, men det var bara tre som kom.Tyckte faktiskt lite synd om honom först, men de hade väldigt roligt tillsammans. Det bjöds på bullar, moccarutor, chokladbollar och hemmagjord kladdkaka med grädde till fika. Där efter blev det lite PS2-tävling, godis, snacks och utelek!

I förmiddags när Vesa åkte iväg med Lowe till simlekis, åkte jag och Mio iväg till närakuten där jag hade fått en läkartid för min bestående huvudvärk. För en gångs skull fick jag träffa en bra läkare som tog sitt jobb på allvar och inte bara såg patienterna som några i mängden. Han konstaterade iaf att jag förmodligen hade åkt på bihålsinflammation och skrev ut både antibiotika och avsvällande samt rekommenderade mig att även köpa Ipren. Sagt och gjort åkte vi ner på stan och inhandlade ny "inredning" till vårt medicinskåp. Efter en fullspäckad vecka med sjukdom och diverse aktiviteter är jag glad över att den nu lider mot sitt slut, även om både jag och barnen är nöjda med sportlovet!

Till er som inte kunnat lämna kommentarer kan jag meddela att det nu är fixat!;-)